Göteborgssamhällets utveckling är en långsiktig analys av Göteborgssamhällets utveckling som stadskansliet sammanställer varje år och syftar till att följa upp budgeten. Rapporten är en dyster läsning över hur omfattande klasskillnaderna är i Göteborg och vilka katastrofala konsekvenser de får på våra liv. Här följer en del citat från rapporten:
De senaste tio åren har en betydande inkomstpolarisering skett. Inkomstspridningen ökar i alla inkomstskikt men polariseringen är särskilt påtaglig mellan de rikaste och fattigaste bostadsområdena och den är genomgående mer kraftfull i Göteborg än i till exempel Malmö.
De rika bor mer koncentrerat i vissa bostadsområden än vad fattiga gör. I den här uppdelningen har de med större inkomster en större valfrihet. Trots detta anses sällan segregationsproblemet hänga samman med de resursstarkas bostadsval utan fokus ligger oftast ensidigt på de resurssvaga.
Det råder brist på bostäder för alla grupper inom Göteborgsregionen. Särskilt stor är bristen för gruppen ungdomar och ekonomiskt svaga hushåll.
I Göteborg skiljer sig medellivslängden kraftigt mellan befolkningen i olika stadsdelar. Skillnaden för kvinnor är upp till fem år och för män upp till nio år. Det är också skillnad i medellivslängd avseende utbildningsnivå och den skillnaden har ökat mellan 1986 och 2007. 1986 skiljde det två år i medellivslängd mellan lågutbildade respektive högutbildade kvinnor. Den skillnaden är nu 4,5 år. Motsvarande siffror bland män är från 3,4 år till 4,9 år i skillnad.
Under perioden oktober 2008 till februari 2009 registrerades 29 gånger fler varsel i Göteborg än under motsvarande period ett år tidigare. De grupper som löper allra störst risk för att bli varslade är lågutbildade, utrikes födda (exklusive Norden), lågavlönade, yngre och äldre, anställda i privat sektor samt de som tidigare har varit arbetslösa. Lågkonjunkturen slår därför främst mot de grupper som redan sedan tidigare är utsatta. I takt med att anställda blir arbetslösa minskar nu möjligheterna till arbete ytterligare för dem som även under högkonjunkturen stod långt från arbetsmarknaden.
Barns hälsa samspelar starkt med ekonomisk utsatthet. Barn från familjer med lägre socioekonomisk position har en ökad risk för dödlighet, sjukdomar och skador. När det gäller allmän psykisk ohälsa mår de fattigaste barnen sämre. Socioekonomiska förhållanden under barndomen kan också påverka hälsoutfallet i vuxen ålder och ekonomisk utsatthet kan ha samband med ungdomsbrottslighet.
Göteborg beräknas 19 procent av barnen vara ekonomiskt utsatta. I de tre storstäderna finns det sex stadsdelar där mer än 40 procent av barnen är ekonomiskt utsatta. Två av dessa ligger i Göteborg; Bergsjön och Lärjedalen. I Bergsjön är knappt 60 procent av barnen ekonomisk utsatta. Detta kan jämföras med Torslanda som har den lägsta andelen ekonomiskt utsatta barn, knappt tre procent.
